Den Vita Rosen och motståndet inom Tyskland
Den 18 februari 1943 var dagen då propagandaministern Josef Goebbels utropade det totala kriget. Den tyska krigslyckan hade vid denna tidpunkt vänt. I Stalingrad hade Paulus den 2 februari kapitulerat till röda armén vilken nu inlett större anfall längs med östfronten. I Nordafrika hade Rommel’s Afrikakår börjat få problem och i Casablanca hade de allierade kommit överens om en ovillkorlig kapitulation för Tyskland. Samma dag som Goebbels höll sitt tal i Berlin gick tre ungdomar in på universitetet i München och började sprida ut flygblad i de för tillfället tomma korridorerna. Detta kom att bli slutet för en av de mer omskrivna tyska motståndsgrupperna.
Motståndsgruppen i fråga, som gick under namnet "Den Vita Rosen" (die Weiße Rose), hade knappt ett år tidigare skapats av en grupp studenter vid samma universitet. Den idag mest framträdande av dessa var Sophie Scholl (född 1921) som vid universitetet studerade biologi och filosofi. Sophie hade som tolvåring anslutits till Hitlerjugends systerorganisation Bund Deutscher Mädel (BDM) men visade mindre entusiasm för den nationalsocialistiska politiken. Istället växte hennes kritik mot regimen och dess politik under 1930-talet. När hennes bror och flera av hennes vänner 1937 arresterades för sitt engagemang inom "Die deutsche Jugendbewegung" (En rad ungdomsorganisationer fristående från Hitlerjugend) började tanken om ett mer aktivt motstånd växa fram.
Det var dock inte förrän på universitetet som Sophie Scholl’s kritik mot regimen kom att gå över till praktiskt handlande. Sophie’s bror Hans Scholl (född 1918) studerade medicin på universitetet och var den som presenterade henne för sina vänner vilka kom att utgöra grunden för motståndsgruppen. Förutom Sophie och Hans Scholl ingick Alex Schmorell (född 1917), Willi Graf (född 1918), Christoph Probst (född 1919), Inge Scholl (född 1917) samt Kurt Huber (född 1893, professor i filosofi) i gruppen.
Ett avbrott i gruppens arbete kom dock i juli 1942 då de manliga medlemmarna skickades till militärtjänst på östfronten vilken de återkom från under hösten. Arbetet återupptogs och man påbörjade förberedelserna för att distribuera sex olika flygblad med propaganda riktad mot regimen. Dessa flygblad trycktes i januari 1943 och distribuerades till en början med brev vilket snabbt fick Gestapos uppmärksamhet.
Nätterna den 3, 8 och 15 februari gick gruppen ett steg längre och skrev slagord såsom "Frihet!" och "Ner med Hitler" på universitetets område. Detta fortsatte den 18:e då Sophie och Hans Scholl spred flygblad i korridorerna på universitetet. Här begick de dock ett stort misstag. På väg från universitetet upptäckte de att de hade flygblad kvar. De gick upp på vinden på en av byggnaderna och kastade ut resterande flygblad i luften. Nu blev de dock observerade och polis tillkallades vilka grep de båda.
Att identifiera övriga gruppmedlemmar var inte allt för svårt och snart stod alla åtalade för förräderi. Den 22 februari 1943 föll domarna mot Hans och Sophie Scholl samt mot Christoph Probst, samtliga dömda till döden och avrättade genom giljotin samma dag. De övriga mötte samma öde och den 13 juli avrättades Alexander Schmorell och Karl Huber. Willi Graf avrättades den 12 oktober 1943.
Den Vita Rosen’s sista ord var dock inte sagt med detta. Flygbladen hade smugglats ut och hamnat i Storbritannien där de trycktes upp i stora mängder och släptes ner över Tyskland. Minnet av motståndsgruppen och dess medlemmar levde också vidare efter kriget i bland annat böcker och film. Idag finns både "Geschwister-Scholl-Platz" och "Professor-Huber-Platz" inom universitetsområdet i München.
Flygblad 1
Flygblad 2
Flygblad 3
Flygblad 4
Flygblad 5
Flygblad 6
Skriv en kommentar