Bildkälla: Wikipedia

Gunnar Sønsteby har avlidit den 10 maj 2012, Norges högst dekorerade motståndsman föddes den 11 januari 1918. Han och hans kollegor i motståndsrörelsen Milorg utförde en rad våghalsiga och spektakulära operationer på Norsk mark som på flera sätt skadade den tyska krigsmakten.

År 1943 hade Sønsteby utbildats som sabotör i England och var ansluten till kompani Linge. Vid återkomsten till Norge blev han operativ chef för Milorg och ledde den såkallade Oslogjengen som kom att utföra massvis av sabotageuppdrag. Flera av dessa har filmatiserats med filmen Max Manus från 2008. Tillsammans med Max Manus är Gunnar Sønsteby de mest kända sabotörerna även om aktionerna utfördes av en lång rad modiga män som vågade trosta den tyska ockupationsmakten. Trots massiva insatser från Gestapo så lyckades man aldrig att snärja denne man som kom undan gång på gång.

Alla motståndsmän hade falska identiteter och Gunnar Sønsteby använde totalt ett 30-tal olika, här är emellertid mest känd som Kjakan eller Nr: 24. Ett år efter krigsslutet mottog han Krigskorset med tre svärd, den ende som blivit förlänad denna, Manus fick samma medalj fast med två svärd. En lång rad utmärkelser mottogs och detta fortsatte efter kriget, han fick motta flera utmärkelser och hedersbetygelser från en lång rad olika länder. Två statyer har rests till hans minne den första i Oslo som avtäcktes av kung Harald 2007 på Solli Plass i Oslo och en i Rjukan som avtäcktes den 8 maj i år, dvs två dagar innan Gunnar Sønstebys död. I samband med att han fyllde 90 år fick han en park uppkallad efter sig, Gunnar Sønsteby park som finns i Rjukan.

Gunnar Sønsteby blev 94 år gammal. 

På Förintelsens minnesdag den 27 januari så gjorde vi en kraftig uppdatering rörande koncentrations- och utrotningslägren. Sammanställningen fick Martin från Förintelsemuseet i USA med vilken han har bra kontakt. Den listan omfattade de läger som styrdes av SS-WVHA under SS-Obergruppenführer Oswald Pohl.

Vad som däremot saknas i de omfattande böckerna från USHMM är de läger som styrdes av RSHA i Berlin samt flera kortlivade "läger" som kunde vara en lägenhet med vaktmanskap utanför, källare eller en sovsal. Exempel på detta är de fångar som renoverade och reparerade olika hus eller utförde arbete på parti- och SS-kontor. Såväl Pohl, Goebbels och andra höga militärer använde slavarbetare från lägren för sina privata bostäder. Ett fångkommando utförde även renoveringar och reparationer på den troligtvis mest skräckinjagande adressen i hela Tyskland, Prinz-Albrechtsstrasse 8, sätet för Gestapo.

Undertecknad kontaktade en av personerna bakom bokserien Der Ort des Terrors (Wolfgang Benz samt Barbara Distel). Prof. Dr. Benz gav oss tillåtelse att lista upp samtliga lägernamn som återfinns i dessa nio volymer. Det är ett omfattande arbete som är påbörjat och vi kommer att uppdatera lägersidorna inom en inte alltför lång framtid.

Av upphovsrättsliga skäl kan vi inte använda oss av texterna i böckerna men flera av lägren har egna minnessidor där man kan fördjupa sig i detta ämne.

Ett stort och varmt tack till Prof.Dr Wolfgang Benz för vänligheten att få sammanställa listorna över alla läger som återfinns i böckerna!

Galgen i Auschwitz där lägerkommendanten Rudolf Höss hängdes.
Bildkälla: Wikipedia

Den 27 januari 1945 anlände soldater ur Röda armén till Auschwitz, de kvarvarande fångarna var i uselt skick. Tidigare hade tyskarna låtit utrymma lägret och tvingat fångarna på en lång dödsmarsch mot Tyskland. De som var alltför svaga lämnades åt sitt öde, massor av småbarn var också kvar. Oavsett vilket läger som befriades så möttes soldaterna av människospillror, magra, illa åtgångna av sin lägervistelse och massor hittades döda i fångbarackerna. De flesta av vakterna hade satt sig i säkerhet, i några fall föll de själva offer för hämndlystna fångar som hämnades alla oförrätter, förnedringen och morden på vänner, familj och släktingar. Världen fick snart ta del av fasansfulla filmsekvenser där lik skyfflades ner i massgravar med traktorer! Ett sex år långt krig var till ända och sex miljoner judar hade mördats, ankom för att de var judar. Vidare hade en miljon romer, tre miljoner sovjetiska kringsfångar mött samma öde.

Vi uppmärksammar denna minnesdag över de oskyldiga människor som mördades under åren 1939 – 1945. Samtidigt gör vi den enskilt största uppdateringen sedan starten. I samarbete med USHMM i Washington DC har vi lagt upp kraftigt utökade listor över koncentrations- och utrotningsläger och dess alla underläger. Flera av underlägren tvångsarbetade för olika tyska företag. Totalt anses ett 500-tal bolag ha utnyttjat de slavarbetare som SS ställde till förfogande. Dessa omfattande listor över olika koncentrations- och utrotningsläger är de som styrdes av SS-WVHA, SS egna ekonomiska imperium. Dock är samtliga utrotningsläger med även om det endast var Auschwitz och Majdanek som sorterade under SS-WVHA. Mer arbete återstår för att få in samtliga kända läger som upprättades mellan 1933 – 1945.

Polistjänstemannen, författaren och vår kollega Lennart Westberg har under många års tid skrivit många artiklar och krönikor som publicerats i såväl Sverige som Tyskland. I sin roll som polis och med en juridisk examen från Uppsala universitet har han en bred bas vad det gäller tyska domstolar före, under och efter andra världskriget. Vid flera tillfällen har han blivit inbjuden till svenska, norska och tyska seminarium där han talat om diverse ämnen som rör detta. Vi kan idag presentera en artikel av Lennart som publicerats i Svensk juristtidning. Klicka på länken nedan för att läsa artikeln som är i PDF-format.

Westberg_L-artikel

Gruppen bakom bloggen http://holocaustcontroversies.blogspot.com/, som är en av de viktigaste bloggarna där förintelseförnekarnas argument bemöts, har samlat sina kritiska iakttagelser i en enda volym med titeln: Belzec, Sobibor, Treblinka. Holocaust Denial and Operation Reinhard – A Critiuqe of the falsehoods of Mattagno, Graf and Kues.

Volymen är grundligt underbyggd med källor, både primära och sekundära. Det är mycket fakta som presenteras men texten flyter ändå på bra. Bokens enda negativa sida är att författarna inte klarar av att hålla en strikt vetenskaplig ton utan ibland hemfaller åt onödiga pikar om förintelseförnekarna. Sådant tillför läsaren ingenting av värde i själva sakfrågorna. Likväl är den rekommenderad läsning för alla som är intresserade av Förintelsen och om dem som förnekar den.

Boken kan läsas på deras blogg eller laddas ner i sin helhet här: http://www.archive.org/details/BelzecSobiborTreblinka.HolocaustDenialAndOperationReinhard.ACritique

Igår (4 december) sände SVT den norska dokumentären "Läkarnas krig" vilken är intressant och sevärd. Elsa Kvamme skildrar i dokumentären läkarnas roll i förintelsen och de studenter som 1943 deporterades från Norge till tyska koncentrationsläger. Historien cirkulerar kring Elsa's far, Elling Kvamme, som sändes till Buchenwald.

Se dokumentären här: Läkarnas krig. Videon är tillgänglig till den 3 januari.

Igår den 15 november sändes en dokumentär om SS-chefen Heinrich Himmler. Ni som missade den igår har ändå möjlighet att se den på SVT Play eller repriserna på Kunskapskanalen den 18, 20 eller 21 november. Dokumentären ligger kvar på SVT Play till och med 15 december.

Följ länken: Massmördaren Heinrich Himmler

Raoul Wallenberg är ett av de mest kända namnen i världshistorien när det gäller Förintelsen och de desperata försök som gjordes från att rädda judar undan nazisternas dödsfabriker. Det har skrivits otaliga böcker och artiklar om Wallenberg, hans liv har dramatiserats, filmats och nästan fått en mytologisk status. Hur mycket kan egentligen tillskrivas Raoul Wallenberg? Träffade han Adolf Eichmann och förhandlade om de ungerska judarnas öde? Hans försvinnande har under decennier diskuterats och en rad olika vittnen säger sig ha träffat Wallenberg i fängelset i Sovjetunionen. De flesta har kunnat avfärdas men många av myterna lever ännu kvar. Paul Levine har tagit sig an Raoul Wallenberg och analyserar och beskriver utförligt Wallenbergs insatser i Budapest 1944. Bit för bit träder en delvis helt ny bild av Raoul Wallenberg fram, en bild som av de många myter fördunklats genom åren. Fram träder en klarare bild över Wallenberg och de svenska diplomatiska insatserna som kom att rädda tiotusentals judiska liv i Ungern 1944.

En av världens ledande historiker gällande folkmord, Omer Bartov har skrivit följande om Levines bok: This is the first major evaluation of Raoul Wallenberg, one of the most enigmatic and admired figures of World War II, Paul Levines investigation of the man behind the myth is well-documented, balanced and extremely well written. His book demonstrates that de-mystifying legends about those who saved souls during the Holocaust only highlights their true heroism by placing it within its historical and human context.

Omer Bartov, John P. Birkelund, Distinguished Professor of European Historiy, Brown University

Frilansjournalisten John Chrispinsson intervjuar Paul Levine för Utbildningsradion i: En bok, en författare – Paul Levine (Ligger uppe till den 18 mars 2012)