Svenska fångar i tyska koncentrationsläger?
Då jag för ett tag sedan letade i arkiven från Strafgefangenenlager Falstad i Norge dök ett för mig tidigare okänt namn upp bland papperna, Eifram Schilowsky, en svensk jude dömd till döden av tyskarna i Trondheim. Svenska medborgare i tyska koncentrationsläger är ingen nyhet, jag har under åren stött på ett dussin namn på kända och okända personer som passerat genom lägren. När jag stötte på detta nya namn uppstod dock frågan, hur många fler svenskar fanns det i lägren?
Innan man undersöker detta närmare bör man ställa sig frågan, vilka är det man söker efter? Personer med svenskt medborgarskap bör givetvis ingå i en undersökning om svenska koncentrationslägerfångar, men hur gör man med alla de som inte hade medborgarskap, men som hade klara förbindelser och anknytning till landet? Ska ungerska judar med svenskt skyddspass ingå? Ska estlandssvenskarna och svenskbyborna i Ukraina räknas bland dessa? Ska svenska medborgare som flyttat utomlands och blivit av med sitt medborgarskap räknas med? Och hur är det med personer som emigrerat till Sverige och fått svenska pass för att sedan än en gång emigrera? Jag har i denna relativt korta undersökning av frågan valt att enbart söka efter personer med svenskt medborgarskap och efter personer födda i Sverige. Den senare kategorin oberoende av eventuell annan nationalitet.
Eifram Schilowsky, som jag utgår från, blev som tidigare konstaterat arresterad av säkerhetspolisen i Trondheim och tillsammans med fyra andra dömd till döden i mars 1942. Av Falstadsenteret får jag veta att han blev dömd för att ha lyssnat på engelsk radio men att domen upphävdes och att han istället flyttades till Grini. Från Grini blev han senare frisläppt och skickad till Sverige. För att få reda på mer om Schilowsky och andra svenska judar i Norge kontaktar jag Trondheims judiska museum som är väl insatta i ämnet. Den första kontakten sker via mail och jag får kort veta att många judar kom från Litauen till Norge via Sverige och att flera av dessa fick svenska pass. Det kan alltså finnas ett flertal judar i Norge som likt Schilowsky hade svenskt medborgarskap, detta måste undersökas närmare! Jag ringer dagen därpå upp museet vilket resulterar i ett intensivt och givande samtal. Det som framkommer är inte bara att Schilowsky verkligen var svensk medborgare utan även att han var född i Sundsvall och hade sin familj i Stockholm. I Trondheim är han välkänd och han återvände efter kriget till staden där han drev en butik. Han levde ett bra och väldigt socialt liv tills han avled 1969. Delar av Trondheims judiska befolkning hade även en bakgrund i nuvarande Litauen varifrån de i början av 1900-talet flydde de ryska pogromerna. Flykten gick för över 2 000 av dessa via Sverige där vissa även fick svenska pass. Därefter åkte en del vidare ut i världen, bland annat till USA men även till olika delar av Europa och på så sätt kom många till Norge och Trondheim. Framförallt bedrevs handel på resande fot av dessa judiska emigranter i Trondheim, men med tiden skapades ett judiskt samfund och handeln flyttades till stadens butiker. Schilowsky var inte ensam om att utvisas från Norge till Sverige under andra världskriget, samma sak gällde för ytterliggare fem av de judiska fångarna i Falstad. Dessa frigavs och skickades över till Sverige i februari/mars 1943. Det fanns dock i Trondheim även judar med svensk bakgrund som det gick sämre för. Anna Treser, född i Karlstad, avled efter deportation till Auschwitz och samma öde drabbade klockmakaren Ernst Savosnick, även han född i Karlstad. Savosnick’s kollega, Herman Schidorsky, född i Stockholm, sköts i Falstadskogen i november 1942.
Om det i Trondheim fanns sex judar som utvisades till Sverige och minst tre som på olika sätt dog i förintelsens maskineri så bör det finnas fler fall i övriga Norge. Av landets judiska befolkning på 1 800 personer var större delen bosatta i Oslo och majoriteten av liknande fall bör hittas där. Det krävs alltså ett omfattande arbete med att gå igenom både norska och svenska arkiv för att hitta fler av dessa personer från Oslo och övriga Norge som blev utvisade till Sverige. Att hitta de som blev deporterade är däremot enklare, dessa finns noterade i tyskarnas listor och även bland dessa fanns svenskar. Ett känt fall är Sonja Remann från Göteborg som 1930 gifte sig med Aksel Moritz och därefter flyttade till Oslo. Vid hirdens razzior mot Norges judar under hösten 1942 greps Aksel och Sonja Moritz tillsammans med sina två barn: Leif, 4, och Johnny, 8. Dessa var fyra av de 768 judar som deporterades från Norge under kriget, endast 29 skulle överleva och ingen i familjen Moritz var bland dessa. Värt att notera är att endast omkring 500 av dessa 768 var norska medborgare, de övriga hade annan nationalitet eller var statslösa. Minst 13 hade en bakgrund i Sverige.
Förteckningen över deporterade leder mig vidare till Auschwitz vars fångregister kanske kan ge en del svar. På websidan för Auschwitz museum finns en sökbar databas över fångar, tyvärr endast över dödboken (Sterbebücher) med nära 69 000 namn och fångboken för det romska familjelägret (Zigeunerfamilienlager) med 20 943 namn. Dessa innehåller alltså endast en bråkdel av fångarna i lägret, men kanske kan materialet ändå innehålla information om personer med svensk anknytning? Efter att ha sökt i en kvart har jag hittat tre judiska och fem romska fångar som är födda i Sverige. En av de judiska fångarna jag hittar är Marta Sara Leimann, född 1885 i Göteborg och avliden 1943 i Auschwitz. En annan är Israel Steinfeld, född 1889 i Jönköping och även han avliden 1943 i Auschwitz. Av romerna uppges två vara från Frankrike, två från Tyskland och en statslös, samtliga är dock födda i Sverige. En av dessa, Elisabeth Lagrene, uppges vara artist av fransk nationalitet, född 1924 i Stockholm. År 1944 transporterades hon från Auschwitz till Ravensbrück och hennes vidare öde är därefter okänt.
Även om Auschwitz var det största utrotnings- / koncentrationslägret så var det bara ett av många. I en förteckning upprättad efter kriget och flera gånger kompletterad nämns 20 000 olika läger, troligen saknas ändå en del läger i listan. Liknande fångregister finns, mer eller mindre kompletta, för de flesta lägren och innehåller tillsammans miljontals namn. En genomgång av fångregistren för de större lägren hade troligen gett flera träffar på personer födda i Sverige. Antalet fångar som passerade genom lägret blir tillsammans ett mycket stort antal, för de större lägren finns dessa siffror: Buchenwald 250 000, Dachau 200 000, Flossenbürg 96 000, Gross-Rosen 125 000, Mauthausen 195 000, Neuengamme 106 000, Ravensbrück 150 000, Sachenhausen 200 000, Stutthof 110 000 och Theresienstadt 140 000. Till detta kommer utrotningslägren Majdanek, Sobibor och Treblinka som inte hade några fångregister, det fanns inga behov för detta då fångarnas livstid var mycket kortvarig efter det att de anlänt till lägren. Hur många med svensk anknytning som gömmer sig i dessa siffror är okänt, att hitta dem alla skulle innebära ett ofantligt jobb.
Det kanske ändå kan löna sig att fråga om forskarna och arkivpersonalen vid dessa lägers museum känner till något? Jag skickar därför en förfrågan till ett antal olika kontakter i Tyskland och Polen. Att få svar visar sig dock till en början svårt och många av de jag frågar är inte tillgängliga. Först ut att svara är "Dokumentations- und Informationszentrum Emslandlager, Papenburg" som bland annat företräder Esterwegen. Det finns inga svenska medborgare som är kända, men trots att Esterwegen endast existerade som koncentrationsläger 1933-1936 kan det gömma sig fångar födda i Sverige i deras material. Det berättas också om fångar som flyttade till Sverige efter sin vistelse i lägret och om fångar med olika former av anknytning till Sverige. En är nobelpristagaren Carl von Ossietzky vars dotter var bosatt i Sverige, men detta faller utanför det jag söker och jakten går vidare. Liknande svar kommer från en rad andra lägermuseum, få känner till svenska medborgare men kan ge exempel på personer med anknytning till Sverige. Undantag finns och från Buchenwald får jag reda på fem olika fall, samtliga dog i lägret. I Bergen-Belsen finns två fall på judar med svenska pass som hölls som gisslan i krigsslutet, båda överlevde och befriades den 23 april 1945. Från Dachau får jag reda på sju fall med svenska medborgare men endast en av dessa är identifierad av mig än så länge. Dock är det oftast istället jag som får upplysa om för mig kända fall vilka sedan kan bekräftas genom en kontroll i befintliga register. I mina anteckningar hittar jag bland annat David Dworsky från Göteborg, Karl Suskovitz och Thora Mendelsohn från Malmö, Yaakov Kolman Markus från Lund, Thekla Kadisch från Stockholm, Johanna Schaul från Sölvesborg och en rad andra fall. Listan är lång och alla på den har gemensamt att de dog under förintelsen och idag är bortglömda. Vidare på listan hittar jag syskonen David, Doris och Julius Mak från Malmö som samtliga passerade genom Westerbork innan de dog i Polen, dock på olika håll. David dog i Auschwitz, Doris i Sobibor och Julius i arbetslägret Dorohusk 1943, den sistnämna äldst i syskonskaran, endast 17 år gammal.
Alla svenskar i koncentrationslägren var dock inte judar eller romer. Även en del av nazismens sympatisörer finns att hitta i lägren. I Grini hittar jag Yngve Hellenborg vilket kan betraktas som en konstighet, vad gjorde en svensk frivillig i Waffen-SS i ett koncentrationsläger? Svaret är lika enkelt som obehagligt, han var beordrad till Grini som provokatör för den tyska säkerhetstjänsten. I samma läger hittar jag även Johnny Bode, född 1912 i Falköping. Denne Bode var en udda personlighet som gång på gång under 1900-talet återkommer i olika sammanhang. Han hade varit framstående som kompositör och hade precis kommit ut från en vistelse på mentalsjukhus när han anmälde sig som frivillig i Finland. Han blev dock inte långvarig där och efter hemkomsten till Sverige 1942 sökte han sig till Norge där han satte upp en revy. Han retade även här upp sin omgivning och blev till sist gripen av Gestapo. I Grini tillbringade han fem veckor, fängslad enligt uppgift som "suspekt person". I samma läger fanns även svensken Allan Larsson som under sin vistelse värvades som tysk spion, han bröt dock kontakten med den tyska underrättelsetjänsten efter frigivningen. I en lista över "Sonder- und Sippenhäftlinge" i Dachau den 17 april 1945 dyker direktör Carl-Göran Edquist upp. Denna Edquist är på många sätt en intressant person som hade ett långt förflutet i den svenska nazismens olika grupperingar. Redan 1931 dyker han upp då han när han under pistolhot försöker kidnappa den svenska kommunistledaren Hugo Sillén. Via Norge anmälde han sig 1944 som frivillig i Waffen-SS där han fick graden SS-Obersturmführer. Det var dock vid säkerhetstjänsten som han kom att tjänstgöra 1944-45 men vilken roll han hade inom organisationen är fortfarande okänt. Likaså är det okänt varför han hölls som gisslan i Dachau vid krigsslutet.
En kategori i lägren har inte nämnts ovan, detta är lägervakterna som vaktade fångarna. Även här finns minst en svensk medborgare representerad. Denna lägervakt tjänstgjorde i krigsslutet vid Berg, alltså det läger varifrån en stor del av de norska judarna några år tidigare deporterats. Efter kriget blev han utvisad till Sverige.
Sökandet efter svenska koncentrationslägerfångar har bara börjat, det finns fortfarande oerhört mycket bortglömda dokument som kan avslöja fler tragiska öden. Totalt har jag i nuläget fått fram namn på 57 personer av vilka minst 30 direkt eller indirekt mördades i olika läger. Minst nio av dessa är födda i Stockholm, sex i Göteborg, sju i Malmö, två i Lund och tre i Karlstad, men även orter som Landskrona, Kalmar, Trelleborg, Jönköping och flera andra finns representerade. Majoriteten är personer födda i Sverige vilka emigrerat till olika delar av Europa före kriget. Hela 21 personer satt som fångar i Auschwitz och av dessa dog minst 17. Siffran på 57 personer hade troligen blivit mångdubbelt större vid en noggrann genomgång av allt material. Bland de uppgifter jag hittat finns ytterliggare sex personer i Dachau och fyra i Theresienstadt som jag inte har namnen på, de är än så länge endast siffror i tyskarnas listor över svenska medborgare. Jag har bara använt ett litet antal av de källor som finns tillgängliga och det finns alltså fortfarande många dokument i arkiven som lämnats orörda. En källa jag inte använt mig av är Internationalen Suchdienst i Bad Arolsen som förvaltar uppgifter om förintelsens offer från hela Europa. Vem tar på sig att gräva fram dessa bortglömda namn och skriva deras historia? Jag kommer att fortsätta med att sammanställa information om alla dessa enskilda öden och kommer att följa upp ämnet framöver.
Summary in English
In this article I discuss the question: how many of the holocaust victims was born in Sweden or had Swedish citizenship? I start my search in Strafgefangenlager Falstad in Norway where I find Eifram Schilowsky, a Swedish citizen that was sentenced to death by the German authority in Trondheim. Because of Schilowsky’s Swedish citizenship, the sentence was repealed and he was expelled to Sweden. I have also found other similar cases in Norway but more research is necessary to find them all. Even if some Swedish citizen was expelled to Sweden, other was deported to Auschwitz from Norway. One case that has been published before regards Sonja Moritz and her family that all died in Auschwitz. In Auschwitz I also finds other Swedes from different parts of Europe. One is Elisabeth Lagrene from France, born 1924 in Stockholm. My search continues in different camps in Europe and totally I identify 57 different persons with Swedish background. This number of people is likely only a fragment of the true number of people with Swedish background in German concentration camps during the war. It’s therefore necessary with more research and I will continue to collect information on this subject.
Det är en mycket intressant artikel, svenska medborgare i nazisternas
koncentrationsläger. Jag ser att det finns en skillnad mellan svenska
medborgare med svenskt pass och “utlandssvenskar” utan svenskt
pass men med svensk anknytning. Hade inte det svenska passet och
medborgarskapet någon betydelse i den nazistiska byråkratin?
Raul Wallenberg, som ingick i den svenska legationen i Budapest, Ungern
från juli 1944 till de ryska trupperna övertog staden 1945, utfärdade s.k
“skyddspass” till ungerska judar. En farlig men desperat och humanitär
åtgärd som räddade livet på tiotusentals ungerska judar. Men de var
de facto inte svenska medborgare och hade ingen anknytning till
Sverige. Raul Wallenberg är sedan 1963 hedrad med Yad Vashems
och den israeliska statens utmärkelse “The Righteous Among The Nations”,
de Rättfärdiga, som med risk för sitt eget liv, och utan personlig vinning,
räddade judar från Förintelsen. Han är inte ensam.
Bland svenskarna som hedrats finns också Per Anger (1980), Lars Berg
(1982), Carl Iwan Danielsson (1982), Elow Kihlgren (2001), Valdemar
och Nina Langlet (1965), Pastor Erik Myrgren (1986). Erik Perwe (2006).
Årtalen anger när personerna fått sin utmärkelse (även postumt).
Fortsätt forska.
Tom
Assigned as first secretary to the Swedish legation in Hungary, Wallenberg arrived in Budapest on July 9, 1944. Despite a complete lack of experience in diplomacy and clandestine operations, he led one of the most extensive and successful rescue efforts during the Holocaust. His work with the WRB and the World Jewish Congress prevented the deportation of tens of thousands of Hungarian Jews to the Auschwitz-Birkenau killing center.
[...] har nu gått lite mer än en månad sedan jag skrev en första artikel om de svenskar som satt fängslade i tyska koncentrationsläger. Artikeln som var mer [...]
Mycket intressant att läsa
Då mina föräldrar som reste från dåvarande Tjeckoslovakien 1938 också tog vägen över Sverige till Norge men senare 1940 fortsatte till Sverige när nazisterna besatte Norge.
Efter detta så har vi blivit kvar i Sverige.
Föräldrarna har gått bort men vi 4 bröder lever vidare i Sverige och känner tacksamhet mot våra föräldrar som valde att leva i Sverige .
Hej Hans!
Tack för ditt inlägg. Jag skulle vara väldigt intresserad av att höra mer om din/er historia. Jag förstår att det är svårt och känsligt, men om du vill så hör av dig till mig på info@tomweb.nu. Alla personliga upplevelser är viktiga för att förstå vad som hände på den här tiden.
Med vänlig hälsning
Tom
Hej hej Daniel Remann här nu har vi dock bytt efternamn till Reman vet ej varför.
Hur som helst jag är barnbarn till David Remann ( Sonja Remanns Bror )
Jag och min mor är otroligt intresserade av mer information om hans syster dvs vad som hände osv.
Har du nånting så hör gärna av dig på min mail, vi kan nog komma med lite mer information med om du vill.
Mvh Daniel Remann
Min pappa Lars-Erik Berggren och hans kollega blev tagna av tyskarna när de smugglade mellan Norge och Sverige och blev satta på Grini.
Skulle gärna vilja få reda på vilka andra svenskar som satt där